"Dust" är en mycket liten mängd krypto – vanligtvis värd mindre än nätverksavgiften för att skicka den. En dusting-attack innebär att någon skickar dust till tusentals adresser samtidigt och sedan övervakar blockkedjan för att se vad dessa adresser gör härnäst.
Att ta emot dust ger ingen åtkomst till dina medel. Risken beror på vad du gör efteråt.
Blockkedjor är offentliga, så vem som helst kan se att en adress tagit emot dust. I sig är adresser pseudonyma och inte kopplade till ett namn.
Kopplingen uppstår när du genomför en transaktion. Om en senare transaktion använder dust samtidigt som dina egna medel – så kallad inputkonsolidering – är den transaktionen ett offentligt bevis på att samma person kontrollerar båda. Angriparen kan sedan gruppera dina adresser och uppskatta ditt totala innehav. Om någon adress i den gruppen har kopplats till ett verifierat börskonto eller en handlare kan hela gruppen knytas till en verklig identitet.
Det är tydligast på Bitcoin och andra kedjor som använder oanvända transaktionsutdata (UTXO), men samma mönsteranalys gäller kontobaserade kedjor som Ethereum.
Att röja din identitet. När en plånbok kopplas till en person och visar sig innehålla ett stort saldo blir den personen ett mål för riktade nätfiskeattacker, utpressning eller – i högriskregioner – fysiska hot.
För att marknadsföra ett bedrägeri. Webbplatsen ber dig ansluta din plånbok och godkänna en transaktion som ger angriparen behörighet att flytta dina riktiga tillgångar.
För att förgifta din transaktionshistorik. Angriparen skickar en liten eller värdelös överföring från en adress som liknar en du använder, i hopp om att du kopierar den senare. Den här varianten, känd som adressförgiftning, orsakar de största förlusterna. Se Hur adressförgiftning fungerar.
Inte allt damm är skadligt. Brottsbekämpande myndigheter och skattemyndigheter använder dusting i utredningar, blockkedjeanalysföretag använder det för forskning och utvecklare för att stresstesta eller spamma nätverk. Damm används också för att sprida reklammeddelanden. Du kan inte avgöra detta enbart utifrån transaktionen – behandla därför allt på samma sätt.
Det här är särskilt vanligt med stablecoins som USDT och USDC. En del skadlig programvara fungerar på liknande sätt: den byter ut en adress du kopierat mot bedragarens när du klistrar in den. Se Akta dig för skadlig programvara.
Krypto som förvaras på Kraken ligger i Krakens förvar. Dust som skickas till en Kraken-insättningsadress äventyrar inte ditt konto, ditt saldo eller din identifieringsinformation.
Självförvar är där dusting spelar roll – du kontrollerar adresserna och signerar transaktionerna.
För de flesta är dust mer ett irritationsmoment än ett verkligt hot. De-anonymisering är främst en risk om du förvarar ett stort saldo i självförvar, eller bor på en plats där personlig säkerhet eller politisk instabilitet är ett problem.
Adressförgiftning fungerar annorlunda. Den är oberoende av ditt saldo och drabbar alla som kopierar en adress från sin transaktionshistorik. Kontrollera hela adressen vid varje utskick.
Att ta emot krypto ger avsändaren ingen kontroll över din plånbok. Ingen kan flytta dina medel genom att skicka en transaktion till dig. Förluster uppstår bara när du signerar något, godkänner en token-tilldelning eller skickar medel till en overifierad adress.
Blockkedjetransaktioner kan inte återställas och Kraken kan inte återfå krypto som skickats till en adress utanför Krakens kontroll. Anmäl bedrägeriet till myndigheterna (se Skydda dig mot bedrägerier). Anmäl det även via länken ovan. Var försiktig med alla som erbjuder sig att återfå dina medel.